Munkar utan min mamma.

När jag var liten så bakade jag, mamma, hennes väninna och min kompis munkar en gång. sen blev det min och mammas grej att baka munkar. vi gjorde det själva ett par gånger. annars var det ofta snack om att det minsann skulle bakas egna munkar till fikat nästa gång, för dom är godare än köpta. men så var det det där med tiden och det blev inte av allt för ofta, men vi var helt klart stolta över våra munkar jag och min mamma. Munk-bakning väcker helt enkelt himla mysiga minnen till liv för min del. Det är första gången jag bakar munkar utan mamma, men det gick ju galant. 

Skulle gjort några med kanel och socker också men det glömde jag helt bort..

här sitter jag nu med kaffe, munk och data och vilar ryggen. Men VARFÖR tabbar jag mig alltid och äter undertiden jag bakar. jag är redan trött på munk-smaken.. Den jag äter nu är det dock sylt i, så den äre lite annan smak på :P