Att heta Madelen Lundin och vara gravid.

Jag har haft en graviditet som jag sent ska glömma. Det har än så länge vart det mest spännande jag vart med om, samtidigt som jag förmodligen aldrig mått så dåligt som jag gjort under dessa hittills 7 månaderna.

De första fem månaderna mådde jag så illa och kräktes så mkt att jag gick ner i vikt, svimmade och blev inlagd på sjukhus. Hade ingen ork what so ever och tyckte att det var jobbigt att bara åka till ica, för att jag aldrig kunde veta när jag skulle spy. Jag ville helst inte äta någon annan stans än hemma, helst inte ens träffa folk. Men efter många läkar besök fick jag hjälp och illamåendet och kräkorna slutade och jag har än så länge gått upp fem kg sen jag kunde börja äta igen. Två veckor utan illamående fick jag, sen smattrade ryggen till och jag vart sängliggande i två dygn. Jag har fortfarande ont i ryggen. Enligt läkare, ortopeder och sjukgymnaster är smärtan en härlig blandning av foglossning, min skolios och en nyfunnen ovän ischias. Detta har lett till att jag är sjukskriven, då jag inte kan sköta mitt jobb längre. 

Meeen! 

Jag älskar min bebiskula och jag skulle göra om det 100 ggr om det vore så. När jag får känna min lilla pojke träna fotbollskickar i min mage, när jag får höra hans hjärta hos barnmorskan, när jag tittar på ultraljudsbilderna, eller viker hans kläder. Då vet jag att det här är det bästa jag och min underbara fästman någonsin kunde gett oss in på. 

Inte såå lång tid kvar nu.